Jag har aldrig varit dålig på matte. Faktum är att jag gick ut naturvetenskapligt program med MVG i alla mattekurserna. Mitt sifferminne är helt okej och huvudräkningen är på plats.
Trots detta har jag ekonomiska problem. Inte av den sorten som innebär att man har brist på pengar (som tur är) utan den sorten som gör att jag har svårt att förstå ekonomi som fenomen. Jag kan aldrig komma ihåg vad som är vad av brutto och netto. Eller hur det nu var man räknade ut den där preliminära resultaträkningen. Eller hur i h-vete det var man fick fram momsen om det råkar vara så att den inte är utskriven på kvittot!
Ni anar min frustration. Det är som att så fort siffror sätts in i sammanhanget ekonomi så tappar jag greppet. Därav är slutet av april en jobbig tid på året, men också den tid på året som jag skickar en evigt tacksam tanke till alla revisorer där ute. Vad vore mitt liv utan er! Scenario:
Jag ser mig själv falla ihop på dörrmattan av ren uppgivenhet när jag kommer hem efter en dags hårt arbete. Där ligger den. Deklarationsblanketten. Framför mina ögon flimrar (i ett dis av yrselstjärnor) orden netto brutto netto brutto netto brutto. En droppe svett tränger fram på min panna… är detta dagen då livet tar slut? Nej. Det är dags-att-deklarera-dagen.
Det är med lättnad jag kan berätta att alla mina pärmar och kvitton är hos Cathrine. Cathrine är bra. Cathrine är revisionskonsult. Länge leve Cathrine.
PS. Jag undrar om Skatteverket tror att de gör deklarationsblanketten mindre skräckinjagande genom att envisas med att ha en Gerbera på omslaget? Eller behöver de bara en ny formgivare?


Lämna en kommentar
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg